faktaruta

dagar kvar till min födelsedag: 9

antal xbox-achievements: 2

sjukdomsstatus: frisk (peppar peppar)

djurstatus: alla tre sover.

att göra: dricka ett stort glas vatten, sova.

övrigt: totalt ineffektiv dag. min nya soffa är alldeles för skön, jag gör inget annat än att ligga i den. men det är väl det arbetslöshet går ut på?

förresten hoppas jag att linda skugge inte stämmer mig för att ha snott hennes grej. faktarutan, alltså. jag snodde den, rakt av. fast med några små justeringar. tanken är att den ska bli ett återkommande tema, vi får väl se hur det funkar.

mison: återkomsten

nej, jag har inte slutat blogga. det råkar bara vara så att jag har gått runt och vart internetlös ett tag. såpass länge faktiskt, att jag inte hade en aning om vad jag skulle ha internet till när jag väl fick igång allt igen. lyckligtvis har jag återhämtat mig, och är nu återigen den internetslav jag en gång var.
man kan ju fråga sig vad jag roade mig med istället, om jag nu var så beroende av internet som underhållningskälla. jag ska vara ärlig; jag vet inte riktigt. jag gjorde nog mest ingenting. det enda jag kan minnas är att jag hittade en ny favoritsaft.

fake it

sommaren är här, och michael jackson är död.
jag tror det är fejk. båda två.

vad man kan tro sig veta

vad det är spännande med rutiner. alltså, nu menar jag inte sånt som att gå upp samma tid varje dag och gå igenom samma procedur med hundrastning och frukostgröt och småspringande till bussen dag ut och dag in. jag menar alla dessa rutiner som man delar med andra människor, och hur man lär känna dem genom detta.
ta t.ex min dagliga bussfärd till jobbet. vi har läraren som egentligen passerat sin pension som går på vid samma hållplats som jag, han sätter sig alltid på samma plats - bara för att 7 sekunder senare flytta sig till andra sidan gången, till sätet intill en annan lärare som även hon lär ha passerat pensionen. sedan sitter dom och diskuterar elever och läroplaner högljutt och engagerat.
några hållplatser senare kommer nästa lärare. han är ung och hipp, med dyra kläder och designerglasögon. dessutom blir han jätteupprörd om han inte kan läsa sin tidning på bussen, vinterns mörka morgnar verkade driva honom till vansinne. särskilt de morgnar då läslamporna i bussen inte fungerade.
sedan har vi den mystiske mannen som verkar ha fastnat i en sedan länge passerad tidsepok, åtminstone vad gäller kläder och accessoarer. hans favoritplagg är bruna manchesterbyxor som är en decimeter för korta, samt en tjusig windbreakerjacka i grälla 80talsfärger. när det var kallt hade han en skinnmössa som mer eller mindre låg placerad uppepå hjässan, nu har han bytt till basker.
det känns som att man bara genom att iaktta dessa personer på bussen varje morgon får en inblick i hur deras liv ser ut. lärargubben äter ärtsoppa med punsch varje torsdag, och äter torra småkakor till kaffet vid fast fikatid varje kväll. kakorna har hans fru bakat i köket med furumöbler och blombårder, lyssnandes på den lokala radiostationen. vad hon inte vet är att han egentligen drömmer om en ungdomlig romans med den stabbiga lärarkollegan på bussen.
den unga hippa läraren däremot, är singel och deltidspappa. han har en minimalistiskt inredd lägenhet, och på helgerna har han middagsbjudningar med polotröja och rödvin.
den mystiske mannen har jag inte riktigt fått rätsida på än, men jag är ganska säker på att han odlar egen salvia i trädgården.

oscarsdravel del 2: the curious case of sean penn

rubriken säger väl det mesta, tror jag. det var.. oväntat. hm. jag som hade en tumme på mickey rourke.
annars var jag ganska nöjd med det hela, jag prickade in hyfsat många rätt under nattens gång. slumdog millionaire var kanske lite överrepresenterad i sammanhanget, men vad är väl en oscarsgala utan en grand slam?
galan i sig var snygg, underhållande och varierad. tjusiga kulisser, charmiga presentatörer/prisutdelare. och, ej att förglömma, herr jackman. allas vår wolverine får betyget mycket väl godkänt, han skötte sig riktigt bra!

well done, nu är det bara ett år kvar till nästa gång..

nåt att hålla i när oscarn går

så var det dags igen, att dela ut de där gyllene små gubbarna. det går mot nya tider även i filmens värld, något som syns på årets nomineringar. det är inte bara mörka, tunga och obskyra dramaepos á la bergman som har möjlighet att kamma hem troféerna längre.
i skrivandets stund är jag i full gång att förbereda mig inför nattens gala, med allt vad det innebär. designerklänningar, besvikna skådisar, koffeintabletter samt en och annan skräll. lovande.
personligen ser jag helst att det hamnar en gubbe eller två i närheten av benjamin button och wall-e, och kanske även the wrestler. bonus vore nåt till the dark knight och the changeling.. resten lämnar jag lite öppet, då jag inte hunnit plöja mig igenom alla de nominerade i de (för mig) viktigaste kategorierna.
dessutom kommer det bli spännande att se hur herr jackman klarar sig, han kändes lite otippad som värd måste jag säga. men men, han ska väl mest se trevlig ut och fälla ett och annat överskrivet skämt.

nu ska jag bege mig mot tillställningen, om än i något mindre skala än originalet. jag återkommer med rapport efter hela kalaset är avklarat.

the wheel keeps spinning

äntligen är det över! jul och nyår, alltså. den mest överskattade tiden på hela året. men jag överlevde (uppenbarligen) och nu har jag ett helt år på mig att stålsätta mig inför nästa omgång.
och om ni trodde att detta skulle bli ett se-tillbaka-på-det-gångna-året-inlägg, then you're OH SO WRONG. vi har fått en ny siffra bara, häftigare än så är det inte. inte så mycket att hänga upp sig på (fast jag ska erkänna att jag faktisktdeltog i samkväm av den festligare sorten på nyårsafton).

anyhew, det var vad jag hade att säga. typ. förutom att vi nu med den här nya siffran och allt, nog har både en ny blogg och en ny podcast att se fram emot. säger ryktena i alla fall. men, mer om det vid ett senare tillfälle.